bokhyllan.blo.gg

Titel: Pandemonium

Författare: Lauren Oliver

Den gamla Lena är död. Hon lämnades kvar med Alex blodiga kropp bakom en mur av eld och rök, när de tillsammans försökte fly till vildmarken. Den nya Lena lever från dag till dag. I Vildmarken finns inget förflutet. Det enda som spelar någon roll är nuet, och vad som kommer att hända i framtiden. Och i framtiden finns en möjlighet att motarbeta regimen. I framtiden finns hopp. Den andra delen i Lauren Olivers dystopiska trilogi tar vid direkt efter den dramatiska upplösningen i "Delirium". Lenas uppvaknande till sanningen bakom den värld hon levde i var bara början. Text från adlibris

 

OBS! Mina recensioner är aldrig spoilerfria, så om du inte läst boken bör du sluta läsa nu. Nu i morse tog jag mig äntligen i kragen och läse ut andra boken i Delirium-trilogin, nämligen Pandemonium av Lauren Oliver. Efter mer än två veckor är jag faktiskt ganska trött på den. Början gick lätt som en plätt at ta sig igenom, särskilt efter hur spännande Delirium slutade, men sen hände något (som vanligt). Slutet gick hur segt som helst och jag fick nästan tvinga mig själv att läsa. Jag tror inte alls att det var bokens fel! Den var lika spännande hela tiden. 

 

Jag älskar hur boken slutar ännu mer än Deliriums slut. Det är ett sådant typiskt dystopislut! Precis när man tror att allt ska bli lyckligt och ordna sig händer det mest oväntade: Alex kommer tillbaka och allt förstörs! Nu längtar man verkligen efter att Rekviem kommer på svenska, jag måste få veta hur det går! Jag tror att jag hade älskat slutet ännu mer om jag inte hade förstört det för mig den här gången också. I min lässvacka läste jag nämligen bokens sista mening, och man kan väl säga att den avslöjade ganska mycket.

 

Jag gillar hur boken är uppbyggd med "då" och "nu", även om det kanske gör att man tappar läslusten lite grann... Precis när det är som mest spännande avbryts handlingen av dået eller nuet. Då slutar i alla fall jag läsa. Trots allt tyckte jag mer om seriens första del, Delirium, än Pandemonium. Pandemonium är ganska olycklig hela boken igenom, till skillnad från Delirium som främst går ut på att Lena lär sig vad kärlek handlar om. Man kan knappt tro att det är samma huvudperson i båda böckerna. Jag saknar den gamla Lena lite i Pandemonium även om jag förstår att det är ett medvetet val av författaren att hon förändras.

 

Enligt mig var Pandemonium inte direkt en WOW-upplevelse en boken var fortfarande väldigt bra. Gillar du böcker, dystopier eller Delirium är det här verkligen en bok för dig!