Lov och läsning
Jag har skrivit jättelite det senaste året. Eller egentligen jättemycket, men inte till bloggen. Jag vet att jag har skrivit det förut, men alla ord i mig och all min kreativitet (eller vad det nu är) går åt till att skriva till skolan, skriva texter om IS, nationalism, samhällets påverkan på religionen eller mitt 20 sidor långa gymnasiearbete om hur kvinnoskildringarna i Sagan om ringen och Tankeläsaren speglas av de tider då böckerna är skrivna. Cath i Fangirl säger, efter att ha börjat college, att hon känner sig som ett utochinvänt svart hål, som istället för att suga i sig text sprutar ut den. Lite så känner jag också.
Men nu är det faktiskt inte så mycket kvar av gymnasiet, kanske bara lite mer än tre månader, och jag börjar se ett slut. Den här veckan har jag dessutom lov. Därför ville jag försöka skriva här igen.
Snart är det vår och det blir ljusare för varje dag. Det är då jag blir som mest sugen på att läsa, inte alls på hösten med te och filtar som man så ofta hör av andra. Våren är läsandets tid och den här veckan vill jag verkligen läsa mycket igen. Det är ännu en grej som blivit bortprioriterad tackvare nationalismen eller IS. Lovets första inlägg blir ett inlägg om vilka två böcker jag vill läsa på lovet. Elvira körde läsalot på sitt sportlov, och jag tänkte inspireras lite av det. Jag vill läsa mycket det här sportlovet.
Dn fösta boken jag vill läsa ut är Kråkornas fest av George R.R. Martin. Detta är den fjärde delen av trilogin och jag älskar att vara i den komplexa världen, där ingen är helt ond och ingen är helt god och man kan klura och försöka pussla ihop alla platser, människor och namn. Lika mycket av berättelsen utspelade sig redan innan första bokens första kapitel, och jag bara älskar det. Ändå tar det väldigt lång tid att läsa, med mycket text, många sidor och just många namn. Jag började på boken redan i januari och har kommit halvvägs, men på det här lovet vill jag läsa ut den.
Den andra boken jag hoppas hinna läsa är Ingenting och allting av Nicola Yoon. Jag lånade boken när jag såg den på biblioteket och var först inte jättepepp på handlingen. Sedan läste jag att det är en bok för dem som fallit för Hazel och Augustus eller Eleanor och Park - och det har ju verkligen jag. Kaske är det en bok för mig ändå, och jag tänker att den kommer passa bra, vara snabbläst och lätt, efter att Kråkornas fest tar slut.
Jag har förresten hunnit fylla 19 också. Himla vad gammal jag är.