Recension: Assassin's Apprentice

 
 
Titel: Assassin's Apprentice
Författare: Robin Hobb
Sidor: 392
Första meningen: A history of the Six Duchiesis is of necessity of its ruling family, the Farseers. 
 
Book one of the Farseer Trilogy
 
 
 
 
 
Det här är boken om en vanlig pojke som en kväll lämnas vid kungens hov. Det är berättelsen om kronprinsen, Chivalrys,  oäkta son son som blir lämnad av sin mor och morfar för ett nytt liv - ett liv på hovet. Detta startar en rad intriger och tronföljden ifrågasätts. Kronprinsen abdikerar och pojken träffar aldrig sin far. Med få vänner lär han sig att överleva under kungens makt, tills den dag då kungen tar nytta av hans existens. Fitz, eller FitzChivalry som hans riktiga namn bör vara, tränas til lönnmörare i kungens tjänst. Detta är lättare sagt en gjort och Fitz måste gång på gång göra rätt val för att överleva i kungarikets politik. Det här är en bok om äventyr, list och plikter. Det är en bra bok där fantasi möter den vanliga människan.
 
Jag köpte boken en härlig sommardag på science fiction-bokhandeln i Stockholm, mycket på grund av det fina omslaget men också på rekommendation av en systers vän. När jag väl började läsa boken gick det långsamt. Fantasy är alltid lite kämpig att ta sig in i innan man förstår allt, alla namn, platser, arvingar..., och jag läste inte tillräckligt ofta. Därför tog det väldigt lång tid innan jag var inne i boken, och fastnade egentligen inte helt förrän i slutet. Då var jag med på ALLT. Jag hoppades att det faktiskt skulle kunna sluta bra och klurade tillsammans med Fitz över hur allt kunde tänkas sättas på plats. Jag blir alltid imponerad när man lyckas skapa riktiga världar, och det här är en sådan. The six Duchies saknar varken historia eller politik - och just politiken är kanske det jag gillar. Jag gillar alltid maktspel där de största problemen är vem som ska bli kung. Jag gillar att följa livet på ett hov och se de hemligheter som döljs för det vanliga folket. Så väl djur, stallmästare och prinsar har en roll att spela - och det är magiskt. Även om det för mig tog väldigt lång tid att läsa Assassin's Apprentice var allting värd det. Så mycket gillade jag slutet. Allt slutar med att man får se en ny kultur och ett brollop, och de nya karaktärerna i och med det hoppas jag på att läsa mer om i resten av serien. I och med det minns jag allt som en riktigt bra bok. En riktigt bra historia i en väl utmejslad värld - just vad jag gillar med fantasy. En fantasybok är trots allt vad detta är, i äkta medeltida anda.