Recension: M varken mer eller mindre

Maj bor i Stockholm, närmare bestämt på söder, och är en sådan där helt vanlig människa. Hon är orättvis, envis, elak, glad, ledsen, arg och ensam. Det är året efter studenten, och Maj har hela livet framför sig. En stor del av livet är den grupp killar hon har att välja mellan, vi har kompisens pappa, exet, stalkern och den nya; alla med för-, så väl som, nackdelar. Maj är ung, förvirrad, kär och rolig - för i Backströms debutroman finns allt möjligt av det mesta. Det här är en ny bok om året efter studenten; på samma gång en berättelse om en härligt stark stockholmstjej.
 
m varken
 
Jag har alltid haft svårt för svenska böcker. Därmed var M varken mer eller mindre inte en bok jag hade planerat att läsa, men när Rabén och Sjögren erbjöd mig ett recex var det självklart att tacka och ta emot. I starten kom jag inte underfund med Maj som person. Berättasstilen kändes knaggig, bokens människor osympatiska och handlingen väldigt vanlig och som alla andra svenska ungdomsböcker. Allt det jag ogillade vände någonstans vid bokens mitt. Jag kom att uppskatta boken och gav den på riktigt en chans. Språket, ja Backströms berättarstil, är rappt och unikt, människorna är mänskliga och Maj är både vilsen, stark och bra. Det jag skriver här är, helt enkelt, att, när allt kom till sin spets, stämde mina tidiga tankar inte. Boken blev bättre och bättre. Jag skulle ändå aldrig påstå att jag älskar den.
 
Mina fördomar mot svenska ungdomsböcker gör att jag väldigt ofta nekar dem sin chans. Det är ingenting jag är stolt över och jag vet att jag kanske missar många guldklimpar på grund av det, men så är det och mina fördomar håller i sig. Ändå är M varken mer eller mindre någonting mer än en svensk bok. Den var rolig, stundtals gripande och klok. Den hade kvaliteter, svagheter och ett särskiljande språk och jag tror, för att höra till genren, att den var riktigt bra. Vill du ha en snabbläst, rapp och ganska härligt rak bok (kanske att läsa nu i sommarvindarna?), är det här ett bra val. Läs M varken mer eller mindre och förundras, MEN: Det är nog inte en bok att älska.

Kommentera här: