bokhyllan.blo.gg

Nu har jag sett alla avsnitt i Netflix-serien Shadowhunters. För er som missat den är det helt enkelt en TV-serie baserad på Cassandra Clares asgrymma bokserie om The Mortal Instruments. Jag skrev ett inlägg efter bara några avsnitt och då var jag inte särskilt nöjd. Nu när jag sett allt tänkte jag ge serien lite mer utrymme. Även fast det blev bättre med tiden, gjorde serien mig väldigt besviken, och jag tänkte i det här inlägget försöka bena ut exakt vad det var jag inte gillade. När sådana bra böcker blir någonting dåligt på skärm blir man såklart besviken. Hade jag inte läst böckerna hade jag nog inte sett serien alls, så om serien bara stått för sig själv hade jag inte behövt bli så ledsen. TV-serien är helt enkelt inte i min smak. 

 

 

Att jag ogillar hur de kvinnliga karaktärerna porträtteras har jag redan skrivit, så det behöver jag inte gå in på igen. Ändå blev just den aspekten något bättre. Isabelle växte faktiskt i mina ögon, även om Clary fortsatte vara en mes. Det är faktiskt det första jag vill ta upp. Jag gillade inte Clary. Hon var mycket bättre i filmen (okej, från och med nu ska jag försöka att inte nämna filmen mer) och hade ingen riktig personlighet i TV-serien. Så snart hon fick veta att hon var en Shadowhunter brydde hon sig ingenting om konst, serieböcker eller filmer längre - utan levde bara för Jace. Möjligtvis också för hennes mamma, men allt som gjorde Clary till Clary i böckerna försvann. Jag ogillar särskilt hur hon alltid pratade med Simon. Gång på gång lät det som att hon visste och ville att han skulle vara kär i henne. I böckerna (och filmen. förlåt.) är de bästisar och delar sin uppväxt och varandras intressen. Nu var deras relation bara konstig. Inte undra på att Simon blir förvirrad.

 

Nästa sak jag inte gillar är hur krystat de får saker att hända. För att besegra en demon måste Alec avslöja att han älskar Jace och för att hitta Valentine måste Clary in i en värld där bara hon får vara, och där hon måste se att hon är kär i Jace. Jag vet att det var flera ställen där jg tänkte på just det. Istället för att relationer eller karaktärer utvecklas naturligt händer allt på så märkliga vis. För att besegra demonen måste du avslöja det, för att hitta det måste du göra det... Saker läggs bara in där de egentligen inte passar. 

 

 

Det i princip enda jag gillade i början av serien var Simon, men han försvann. När han blev vampyr kändas han plötsligt lika känslolös som de andra. Och jag gillar inte alla tekniska detaljer. Shadowhunters ska vara mäktiga men gammalmodiga, inte gå omkring med larm, datorer och övervakningskameror. Överlag tyckte jag inte om serien. Fast jag behöll hoppet ända till slutet vände det aldrig. De platta karaktärerna, den klyschiga världen och de krystade passagerna var ingenting att gilla. Särskilt inte när allt är byggt på en värld som varken är krystad eller platt. Jag saknar filmen och jag saknar böckerna - men TV-serien var inte bra.

 

 

PS. Gillade Magnus.