Stad av skuggor Stad av aska

Stad av skuggor När femtonårige Clary Fray går ut på Pandemonium Club i New York förväntar hon sig knappast att bevittna ett mord - än mindre ett mord som begås av tre tonåringar täckta av konstiga tatueringar och svingande bisarra vapen. Sedan försvinner kroppen i tomma intet. Det är svårt att ringa polisen när mördarna är osynliga för alla andra och det inte finns några bevis - inte ens en grutta blod - för att en pojke har dött. Eller var det verkligen en pojke?

Det här blir Clarys första möte med skuggjägarna, en grupp krigare vars uppgift är att befria jorden från demoner. Det blir också hennes första möte med Jace, en skuggjägare som lite ser ut som en ängel och mycket fungerar som en idiot. Inom tjugofyra timmar dras Clary abrupt in i Jaces värld, då hennes mamma försvinner och Clary själv blir attackerad av en demon. Men varför skulle demoner vara intresserade av vanliga mondäner som Clary och hennes mamma? Och varför kan Clary plötsligt se skuggjägare?

Stad av aska (spoilervarning om du inte läst första boken) Clary Fray önskar bara att hennes liv kunde gå tillbaka till det normala, men vad är normalt när du är en demon-dräpande skuggjägare, din mamma ligger i en magisk koma och du plötsligt kan se nedomvärldare som varulvar, vampyrer och feer? Om Clary lämnade skuggvärlden bakom sig skulle hon kunna tillbringa mer tid med sin bästa vän, Simon, som håller på att bli mer än en vän. Men skuggjägarvärlden är inte redo att låta henne gå, särskilt inte hennes vackra, upprörande, nyfunna bror, Jace. Clarys enda chans att hjälpa sin mamma är att spåra upp skuggjägarskurken Valentine, som antagligen är galen och helt säkert ont - och som även råkar vara hennes far.

För att komplicera saken ytterligare är det någon i New York  som mördar oskyldiga nedomvärldarbarn. Är det Valentine som ligger bakom morden - och i så fall, vad försöker han göra? När det andra av de dödliga verktygen, själasvärdet, blir stulet, kommer den skrämmande inkvisitorn för att undersöka saken och fokuserar allt på just Jace. Hur kan Clary stoppa Valentine om Jace är villig att förråda allt han tror på för att hjälpa sin far?

 
För ungefär ett år sedan läste och recenserade jag boken Stad av skuggor av Cassandra Clare, ni kanske minns det? I alla fall så var jag då inte riktigt ärlig i recensionen jag skrev... Jag ville så gärna tycka om boken, precis som alla andra, att jag fick det att låta som att jag verkligen älskade den. Trots allt jag egentligen blev väldigt besviken... Nu ett år senare, med läslusten tillbaka, älskar jag äntligen boken precis så mycket som det går! Efter en omläsning nu i veckan är det enda jag kan säga: WOW. Himlans vilken bra serie. Tre dagar efter att börjat med The mortal instrument-serien en andra gång hade jag läst ut även nästa del, Stad av aska, och efter en tur till stan idag ligger nu också del tre och väntar på att bli läst, på mattan i mitt rum.
 
Vad är det då som är så otroligt bra? Egentligen tror jag mest att det är karaktärerna det beror på. Clary och Jace, särskilt Jace, är så levande och bra och fina och bäst. Sen har boken dessutom så många bra bikaraktärer - alla är lika genomtänkta. Alec, Luke, Simon, Magnus Bane, alla med sina egna personligheter, sina egna problem och sina egna egenskaper - både bra och mindre bra. Och relationerna de har till varandra... Allt är så genomskrivet! Ingen är perfekt, men det är samtidigt ingen av dem man inte dyrkar med hela sitt hjärta.
 
The mortal instruments får mig att vilja bo i en fantasyvärld. Mitt egna liv känns så himlans trist när Clary har så mycket mer. Bara en sån sak som att få träffa Jace så ofta man vill är något jag skulle offra min ena tå för. För det är ju just det som är så bra med fantasyböcker. För en stund kan man faktiskt låtsas att man lever i en värld där både demoner och varulvar existerar - utan att det ens är något konstigt med det. Hädenefter tänker måste jag börja läsa mer fantasy, för fantasy gör mig så himla glad.  
 
Och som bokhandlaren sa till mig idag när jag köpte Stad av glas av henne (eftersom de tre sista The mortal instruments-delarna bara finns på engelska än så länge och jag har blivit beroende av serien och bara måste få veta hur det går och tänker köpa dem så snart som möjligt): "Efter i sommar kommer du garanterat att höja ditt betyg i engelska!"

Underbar fantastisk sommarläsning

Sommar. Lov. Midsommar. Kan det bli mycket härligare? För exakt en vecka och en dag sedan gick jag ut nian efter tre års slit på högstdiet och med skolans bästa betyg  (skryt -jag vet, men ibland måste man faktiskt få skryta lite). Sommarlovet hade börjat! Fast jo, sommar, midsommar och lov kan faktiskt bli ännu härligare. Hur? Med böcker så klart!
 
Vad är då den perfekta sommarläsningen? För mig är det en bok som inte är alldeles för tung, bildligt -inte bokstavligt- talat. Det ska gå snabbt att läsa och handlingen ska vara gripande, dessutom får kärlek gärna förekomma. Handingen får för min del oftare vara ur det vanliga livet än fantasy eller science fiction, även om i princip vilken bok som helst egentligen går bra. Ni har säkert en massa underbar sommarläsning som passar in under alla dessa kategorier, men om ni inte skulle ha det tänker jag nu hjälpa er lite på traven. I det här inlägget tänker jag nämligen tipsa om de böcker som har en alldeles särskild plats i min hjärna och som gärna får avnjutas under -just det- sommaren:
 
Jellicoe Road -Melina Marchetta
På första sommarlovsdagen förrförra sommaren fick jag den här boken av min mamma. Jag läste ut den på två dygn och helt enkelt bara älskade den. Så mycket att jag under samma sommar hann läsa ut den ytterligare en gång. Om ni inte redan läst den, låt er inte avskräckas av att den blivit så otroligt hypad. När jag läste den hade jag aldrig hört talas om boken, inte läst en enda recension eller sett den i en enda bokhandel. Ändå är den kanske den bästa bok jag någonsin läst, alltså är den magisk. En perfekt sommarlovsbok som innehåller allt jag gillar. Början kan tyckas lite förvirrande och märklig, men när alla bitar faller på plats blir det så bra det bara kan bli!
 
Vargbröder-serien -Michelle Paver
Känner ni er för gamla för de här böckerna? Tja, det gör jag också. Ändå kan jag inte undgå från att den här serien var min favorit när jag var mellan sju och tretton år gammal. Jag har läst böckerna säkert tio gånger -utan att överdriva- och tyckt lika mycket om dem varje gång. Dock känner jag idag lite att jag växt ur böckerna, och det är därför serien passar så bra under sommaren. Då har man mycket tid över och kan läsa i princip vad som helst, bara det är bra. Jag hoppas på att hinna läsa dessa sex böcker en elfte gång innan lovet är över -bara för att känna magin jag kände som yngre. Läs dem ni med!
 
Himlen börjar här -Jandy Nelson
Här har vi egentligen facit för den perfekta sommarboken. Himlen börjar här är verkligen så perfekt som det bara kan bli. Handlingen är sorglig samtidigt som fin, kärlek, vänskap, svek och sorg blandas med världens vackraste dikter, finaste språk och mest levande karaktärer. Ja, ni hör ju själva. Mer än det har jag inte att skriva.
 
Sagan om ringen-trilogin -J.R.R. Tolkien
Sagan om ringen är en sådan klassiker att man närstan måste ha läst den. Problemet är bara att den inte stämmer in på en enda av mina kriterier för en sommarbok. Böckerna går sakta framåt och man (åtminstone jag) är nära på att ge upp flera gånger. Själv tog jag mig inte igenom trilogin förrän förra sommaren, efter flera försök innan. Det är just det -man behöver ett sommarlov på sig för att klara det. Så om ni länge tänkt läsa böckerna men inte kommit er för, gör det nu i sommar. När man väl är igenom är de trots allt bra. Riktigt bra.
 
Anna and the French Kiss -Stephanie Perkins
Den här boken är det jag själv ser mest fram emot i sommar. Jag har inte läst den förr, men tror ändå det är en perfekt sommarlovsbok. Hoppas nu bara att mina förväntningar stämmer... Kanske en bok även ni bör läsa under lovet? Som sagt, detta är den bok jag med spänning mest längtar efter att få sätta tänderna i, nu i sommar.
 
 

Det verkar som att någon är tillbaka men vad vet jag

Nej men oj! Det var länge sedan. Så länge att jag till och med blivit sugen på att börja blogga igen. Ni kanske inte har märkt det, men jag har varit borta ett tag. Någon gång i november förra året var det bara inte kul att blogga längre. Så jag slutade. Att skriva inlägg kändes som ett tvång snarare än ett nöje, och mitt lässug förstördes. Plötsligt läste jag på något vis inte längre för min egen skull eller för att jag älskar att läsa. Jag läste bara för att ha något att skriva i mina månadssammanfattningar. Så enkelt var det och det var inte kul. Magin var borta. Med tre halvfärdiga inlägg i utkastet (jag kanske lägger upp dem snart, bara ett halvår för sent -skulle ni vilja det?) och utan några inlägg där jag förklarade varför tog jag mig en paus, och det gjorde jag bra i. Att läsa har nämligen blivit kul igen!
 
Nu känner jag mig faktiskt riktigt pepp på att skriva här igen. Jag kan inte lova att det blir ofta eller att jag fortsätter länge -kom ihåg: det måste vara kul! Men jag känner faktiskt att jag har någonting att ge i bokbloggarvärlden igen. Alldeles för många har, precis som jag, slutat skriva på sina underbara bloggar. Och till er vill jag bara säga att man får ta den tid man behöver, men när ni känner er redo igen längtar jag efter att få läsa era underbart välskrivna recensioner, tankar och idéer.
 
Det var ett tag sen nu, och ganska mycket har hunnit hända i mitt liv sen mitt senaste inlägg. För att ni ska komma ikapp mig igen kör vi en snabbrepris på det senaste halvåret, visst låter väl det som en bra idé? Vi kör: Jag har slutat grundskolan, vart statist på inspelning av Cirkeln-filmen, läst en del UNDERBARA böcker som till exempel Sagoberättaren (Antonia Michaelis), Boktjuven (Markus Zusak) och Den tomma stolen (J.K. Rowling), skaffat en till bokhylla, kollat på tre säsonger av bästaste serien Game of Thrones, läst mer än förr på engelska och köpt mitt alldeles egna exemplar av den fina boken Himlen börjar här (Jandy Nelson). Förhoppningsvis ses vi snart igen - om inte här så på någon av era bloggar. Det ser jag verkligen fram emot!